Den här boken började jag på i måndags, och i förmiddags läste jag sista sidan. Underbar, fruktansvärd, sorglig, kärleksfull, vacker, ja boken har fasen allt! De första tvåhundra sidorna hyllade jag den för att det var en annorlunda cancerbok jämfört med alla jag läst innan (och jag har läst mååååånga). Den var mer positiv på något sätt. Men sen fick jag ångra det bittert när tårarna bokstavligt talat sprutade i nästan hundra sidor. Fantastiskt bra! Som det står på baksidan kommer det bli en klassiker. 

Boken handlar om Hazel som har obotlig lungcancer. Hennes mamma vill att hon ska komma ut och träffa lite kompisar eftersom hon är för sjuk för att gå i skolan. Varje vecka tvingas hon iväg till ett gruppmöte för ungdomar med cancer. En vecka träffar hon Augustus där och de blir snabbt mer än vänner. Han har haft skelettcancer men är botad. 

Haha, vågar tusan inte skriva mer för risk att jag ska avslöja för mycket! Men helt klart läsvärd! Jag har läst mycket, men detta är faktiskt en av de bästa böckerna jag läst!